Countdown, vi bjuder på mera bröl...

Ok, nu är det inte så horribelt långt borta till en officiell invigning av hallen, vi förvärmer med ett klipp som det förvärmts till mången gång. Både inför skejtsessions och inför öldränkta utekvällar. Delen med Texas Deathmatch 2000 från Jim´s ramp jam är sånt jävla epic minirampsbröl. Den får mig att tänka på en öldränkt liknande session vi hade i Bergets miniramp, givetvis inspirerade av klippet vi bjuder på idag. Håll ett extra öga på det smootha rippet från Phil Shao (RIP) genom hela kaoset.

Vilket bröl...

Alla som gillar betongparksripp kommer idag få sin beskärda del av det. Lifeblood skateboards film: We must bleed, innehåller sådär galet, livsfarlig betongparksåkning så man bitvis blir salig och önskar att man hade ett uns mer Cardiel i kroppen...

Lifeblood Skateboards: We Must Bleed from Lifeblood Skateboards on Vimeo.

Jefligt måndagssmarr

Det är alltid en fröjd att skåda Clint Peterson hantera sin bräda, därför bör ingen få missa det här klippet där han och b la den gamle brittiske harvpinne-trixaren Paul Shier lägger upp det i betongen... Watch and weep!

Straight to the Internet: Clint Peterson & Friends from Skateboarder Magazine on Vimeo.

Snart öppnar hallen - en lookback!

Det har väl knappast undgått någon med minsta gnutta skateboardintresse att den nya hallen "officiellt" slår upp sina portar nu på fredag 2/12 kl. 15.00. Därmed fylls det tomrum så existerat i på Västerås skatescen sedan nedläggningen av Höjve-hallen. Måste säga att framtiden ser ljus ut, precis som Philip Nyman nämnde i sin intervju.

Det nya hallen blir därmed den 4:e inomhushallen som Västerås haft, tänkte ge en liten "rundown" av dom så här i adventstider:

Mariabergets inomhuslokal, som genom gediget arbete från Rolf Isén och några andra inom Aktiv Ungdom blev verklighet på hösten/vintern 1995. En mer episk lokal än den belägen i gamla matsalen på Fryxellska skolan är svår att hitta. För dom uppväxta under den tidsperioden, var den här lokalen mer än bara en lokal, "Berget" var religion! Skulle kunna orera hur länge som helst om Berget, men vi tar den i en separat story längre fram. Men efter att ha blivit motarbetade i många år lyckades man till sist rensa ur skejtlokalen hösten 1999. Vackert så att kommunen gick loss med motorsåg på allt virke (inklusive en grym miniramp) och inte gav oss en chans att rädda det som gick att rädda. Jag vet att Steven till dags datum er vredgad över detta.

Parallelt med Bergets sista skälvande år existerade Ganebrohallarna, detta var Korpens verksamhet och hallen fick inte riktigt skejtarnas cred under den tid Berget var ett alternativ. Känslan var länge att hallen inte var "av skejtare för skejtare". När Berget till sist föll så fick vi ändå krypa till korset och sakteliga skapades en acceptans för även Ganebro. Mot slutet drevs faktiskt hallen av skejtarna i det som sedermera skulle bli Höjvehallen, men till sist fick även den hallen falla till förmån för ett radhusområde.

Även denna gång var inte luckan speciellt stor för vi hade Höjve-hallen på gång och den hallen kunde för första gången på länge andas lite av den känslan som vi hade i Berget. Jag har personligen bara bra minnen från den hallen, tyvärr funkade inte hallen riktigt så bra som vi kanske hade önskat och till sist blev stadens skejtare ställda på bar backe, igen!

Nu känns det dock positivt med nya hallen att en utomstående organisation driver den, genom åren har det visat sig att "kompisstyre" inte funkar om man vill ha inte stålarna det faktiskt kostar att dra runt en sådan apparat som en skejthall är.

Avslutar det hela med Johan Haglunds eminenta dokumentär om Höjve-hallen. Se och njut och längtar till fredag kl. 15:01.

Höjve Dokumentären from Johan Haglund on Vimeo.

Creager-ism...

Lördagshomage är vad det handlar om. Men Ronnie Creager har alltid varit en av mina absoluta favoritskejtare sedan jag första gången såg honom i Foundationfilmen - Super Conductor Super Collider. Bortsett från att han alltid varit sinnessjukt bra i att hantera sin harvpinne så finns det få åkare som är så fullständigt oförstörda som Creager. Bortsett från trender så har Creager varit Creager rakt igenom och allt nytt footage med honom fortsätter att tokstoka mig... Creager är min hjälte för han vågar vara rak! 
 

En Creager-pytt för att förgylla lördagskvisten....

Fredagsfeeling med Davva Engzell

För att få med sig en juste fredagsfeel så kastar vi oss rakt in i nostalginsekorrhjul. Året åter 1999, att rulla runt i meshtröjjor var religion. David Engzell serverar ett par smarriga mesh-moments i den här delen som även den är plockad från filmen Västerås som av ren kuriosa hade premiär på gamla fina biografen Royal, hur vi lyckades med det konststycket är fortfarande högst oklart.

Vad som är helt klart är att högskolan var ett riktigt "hot spot" på den tiden. Dessvärre försvann dom smarriga träbänkarna med tiden, men 1999 och några år framöver var högskolan och dessa tränbänkar nära nog synonymt med Västerås skatescen. Och så mesh-tröjjorna...

Håll till godo... det är ju iallafall fredag och David vaggar iallafall in mig i en bra känsla inför helgen.

Johan och Isak

2008 vann Isak Lindberg kategorin årets film på Svenska skateboardgalan. 2009 var det Johan Haglunds tur att vinna samma kategori med filmen Fint folk 4. Jag träffade dem för att ställa fem frågor och förmedla deras bästa tips till er.

På plats, vad ska man tänka på när man är ute och filmar?

Johan: Man ska ta vara på de möjligheter som finns. Går det att göra ett plats speciell skall man utnyttja det och försöka skapa någon stämning utav det hela. Ta vara på det som finns där naturligt.

Isak: Jag brukar sitta hemma på sängen och skriva lappar om vad jag skulle tänkt på. Tex ”mer rörliga bilder”. Jag har en tendens att vilja att allt ska vara så stelt, det är inte gött. Jag har en rätt klar bild för mig hur jag vill att det ska se ut, men det är svårt. Jag brukar se ett spot, och då tänker jag på att hela spotet ska vara med. Man ska inte kapa saker, lyckstolpar ska vara hela, det skall finnas luft. Luft och skärpa. Det har jag skrivit på min LCD-skärm med spritpenna. Men s:et har gått bort så nu står det luft och kärpa.

Hur får man skataren att bli taggad och inte tappa peppen?

Johan: Skataren ska egentligen inte behöva peppas, utan det ska finnas där i honom (henne). Sen kan det finnas tillfällen när skataren inte riktigt förstår själv att han kan klara det han håller på med. Fast jag ser det. Då gäller det att få honom att förstå det.

Isak: Det är jag sämst på. De tappar alltid peppen när jag ska filma något. Jag filmar ju egentligen bara med åtta personer, och alla de är oftast på de klara med vad de vill filma. Många är som så att man inte ska säga något, utan de blir misspepp om man försöker uppmuntra dem. Det är bara att vänta på att de ska säga ”kom igen nu, filma nu”. Men jag har förlorat mycket pengar på Josef Scott, så att muta funkar också. Eller det funkade på Josef i alla fall. Men inte längre. Han har blivit lite avtrubbad. Men du ska åka skateboard för dig själv. Det ska ju inte stå någon hetsig filmare och erbjuda femhundra spänn.

Hur gör man själv för att inte ledsna?

Johan: Jag brukar tänka på det som komma skall. Håller man på att filma för något specifikt vet man ju att det blir roligare att klippa det om man har bra material.

Isak: Det kan ju ta lång tid, så är det. Det är klart att det är roligt om någon sätter det på första, men tar det trehundra försök blir det ju ännu roligare när det väl sitter. Det är kul med Erik och Bjerten. De kan försöka med skitsvåra saker, och det kan se ut som att de aldrig kommer sätta det, men sen helt plötsligt gör de det. Och då blir man lite förvånad och missar tricket.

Vad ska man tänka på när man redigerar sitt material?

Johan: Jag försöker få det så lättuppfattat som möjligt. Försöka hålla en röd tråd. Om brädan ligger i vänsterhörn när en bild är slut är det bra om den är på samma ställe i början av nästa klipp. Det skall vara ett flyt i filmen. Tempo är viktigt, lagom långa klipp. Jag tror på det gyllene snittet.

Isak: Jag försöker ändra på hur jag klipper, det ska se kul ut, men det ska ändå försöka avspegla som det verkligen var. Det behövs inte massa klipp på när någon lägger ner brädan. Man fastnar lätt för det man har sett, så om man ska klippa film ska man nog inte ha sett så mycket skatefilm. Jag är ju förstörd. Skatefilm är det enda jag kollar på Internet.

Personligt tips/övrigt?

Johan: Testa nya saker, att göra fel ger bara lärdom.

Isak: Skärpa, luft. Man ska aldrig trycka av rec, för då får man inte med de roliga sakerna. Idag missade jag när Antons skate åkte ut i vägen och blev påkörd. Även om någon missar, håll kvar några extra sekunder ifall något händer. Det är det roliga man vill åt.

The Philip Nyman intervju

Jag kommer ihåg första gången jag förmodligen åkte tillsammans med Philip. Av någon anledning skulle jag träffa honom i Ganebohallen ihop med sin far och visa honom lite hur man åker skate. Förmodligen dök jag upp grovt bakis, men det kan inte ha avskräckt honom alltför mycket om man ser till hans förmåga att vrida och vända på sin harvpinne. With further due ger jag er intervju som gjordes via nätets största sociala nätverk. Here we go...

Mycket vatten har runnit under broarna sedan jag träffade dig första gången, nu när jag senast såg dig var du nästan äldst i skatehallen, känns det lite skumt?
Ja mycket har hänt och förändrats sen sist. Från att varit den där lilla parveln som var i vägen för alla äldre skatare i Ganebro-hallen till att själv bli en av dom äldre som förhoppningsvis dom yngre skatarna ser upp till.

Hur betydande tror du Höjve-hallen var för din skateboardutveckling?
Höjve hade en stor betydelse för både mig som person och skateboard mässigt. Det är i stort sett där saker och ting började lossna och Höjve blev plötsligt mitt andra hem. Tror jag var ca 13 - 14 år när Höjve slog upp portarna och nu när jag ser tillbaka på den tiden så är det fortfarande en av de bästa åren i mitt liv. Det var inte bara själva skateingen som utvecklades, utan även en större gemenskap mellan alla som besökte Höjve.

Säger såsom Oskar Christenson brukade säga; Höjve - Ren skateglädje.

Hur ser du på Västerås skateboardscen? Jag fick känslan att den lixxom dog ut lite ihop med Höjve-hallen?
När Höjve-hallen lades ner dog även en liten del i mig, så som för många andra. Från att ha haft någonstans att tillbringa dessa varga vintrar till att börja planka på tågen till Köping för att skata en industrilokal vars potential var lika låg som min pappas garage. Men där jag tror det hela brister är att det finns skatare och "skatare". En del valde att lägga brädan på hyllan och en del valde att gilla läget och helt enkelt nöjja sig med det som fanns, och det är i samband med det jag tror skatescenen dog ut.

Vad tror du om framtiden? Med nya hallen? Parker på Bäckby/Bjurhovda etc?
Framtiden ser ljusare ut än någonsin.. 2011 var ett kanon år för Västerås skateboardscen och den ser vassare ut än någonsin. Bäcky och Bjurhovda parkerna må kanske inte vara de bästa parkerna som skapats, men det är alldeles tillräckligt för att skapa två mötesplatser där man bara kan ta med sin bräda och dra till utan att ens behöva ringa någon att mötas upp med. Det är alltid någon eller flera vid parkerna och det hela brukar alltid leda till en go session.

Själva hallen kom ju som ett besked från ovan, och jag har fortfarande inte riktigt förstått att vi äntligen fått tillbaka en inomhuslokal! I sammband med detta har jag även märkt hur hela skatescenen förändrats och fått en riktig glöd i sig. Precis vad Västerås behövde. Hallen var som pricken över i:et.

Om jag inte minns fel så blev du väl i den här vevan (Höjvehalls-vevan) sponsrad av One Off, vad hände med det? (för du kör väl inte för dom längre?) 
Jag blev sponsrad av One Off 2007 i samband med Millencolin Open då jag lyckades placera mig på andra plats osponsrad mellan två sponsrade av One Off. Antar att det var tillräckligt för att jag sedan två veckor senare fick ett hembesök av One Off's team-manager. Han berättade att han hållt ögonen på mig den senaste tiden och att efter mitt resultat i tävlingen så kände han väl sig tvungen att göra något åt det hela. Han hade även på den tiden kontakt med Daniel Gustavsson från Hallstahammar som lade mycket goda ord om mig till honom, så vill tacka han än en gång. Någon vecka efter besöket så bokade One Off en tågbiljett åt mig till Linköping där jag skulle få träffa alla i teamet och känna efter om jag passade in och klarade av tempot dom höll. Efter första dagen i Linköping åt vi mat hemma hos Albert Nyberg och jag minns att dom välkomnade mig med en skål.

Åren gick och allt rullade på tills 2010 då jag tog studenten. Flyttade ner till Skåne i ca 2 månader för att enbart skata och filma med One Off till en sommarpart. Vilket gick bra och var en av de roligaste sommrarna någonsin. I samband med att jag kom hem från Skåne så stog jag plötsligt där i Västerås ; Arbetslös, ingen skatehall och noll i motivation till att varken skaffa ett jobb eller flytta från Västerås. Vintern 2010 så skatade jag knappt någonting men när våren började komma och parkerna ploppade upp som svampar kom skatesuget och viljan tillbaka.

Hur ser det ut i dagsläget, har du några som backar upp dig?
Det är många som har frågat mig och jag har hört olika rykten om jag fortfarande är sponsrad av One Off, vilket jag fortfarande är. I sammband med min omotivation till att skata och viljan att ta tag i det slutade One Off även skicka prylar och ta mig på resor. Men dom tog aldrig sponsringen i från mig utan väntade i hopp om att jag skulle få tillbaka suget och veta lite mer vad jag ville göra av mitt liv. Jag tror inte det är många sponsorer som skulle erbjuda ett års uppehåll och fortfarande låta en vara kvar, men det gjorde dom.

Och tro det eller ej men ett nytt paket med prylar skickades igår och jag är mer taggad för Lucia Classics 2011 än någonsin.

Vilket är ditt "to go" trick?
Fs flip!

Jag vet att Vallby-parken är din hemmaspot, vad har du att säga om den?
Haha ja, bättre park på de få kvadrat-meterna får man ju leta efter. Jag var från början väldigt skeptisk till att dom skulle placera den betongparken just i Vallby ghetto centrum, med tanke på omgivningen. Men det visade sig fungera hur bra som helst och efter ett tag då vi fick upp belysning började folk accepterade parken och det blev en succé. 

Vilken är din favoritspot i Västerås?
-II-

Om du fick välja klockren miniramp eller klockren 10-stegs trappa?
Självklart minirampen haha, men hade du ställt den frågan för tre år sedan hade jag svarat annorlunda. Är nog inte förns vi fick vallby parken jag började inse hur roligt det var att kunna skata böjj.

 

Vilken musik snurrar i din iPod när du skejtar?
Gorillaz.

En tråkig men ack så obligatorisk fråga, vilken är din favoritskejtare?
Geoff Rowley.

Några sista ord...?
Skulle vilja ge en eloge till alla inblandade i Västerås - Skateprojekt, - Det är ni som gör skatescenen levande. 

Luring FTW.

Thnx.... man, vi ses i hallen till helgen...

Givetvis bjuder vi på lite rörlig Philip också.

S.O.T.Y.

Igår innan jag somnade gluttade jag på det här videoklippet på äppelluren, blev jävligt skatesugen. Kort och gott: Grant Taylor blir alltså Thrasher Magazines Skater Of The Year 2011. Se och njut ni som inte redan sett det!

Smarret

På nätet florerar en hel del vackert, 1999 släpptes en rulle från Västerås som kort och gott hette just Västerås. Bakom redigeringen satt Tony Blessander och det som bjuds på idag är inomhusdelen från denna film. Somliga kommer bli smått tårögda vid minnet av Mariebergets inomhushall och framförallt minirampen som fanns där, liten, tight och fostrande. Vacker skit! Rörliga bilder säger mer än tusen ord...

Rörlig skateglädje for the masses

Ibland behövs det inga stora medel för att förmedla ren jävla skateglädje, när jag igår snubblade över det här klippet med Joe Gavin som på ett überharmoniskt sätt glider runt på Londons gator och torg... 6 minuter som gav åtminstone mig glädje och skatesug.

Joe in London from Snake Eyes Films. on Vimeo.

Klippet fyndade jag på Kingpins hemsida, som vanligt levererar dom snajdiga klipp. Och med det stora plusset att det är skateboard med Europa som lekplats gör ju knappast saken sämre. Hoppas ingen missat deras klipp med Pontus Alv där han river av ett gäng trick på sin egen lekplats - Malmö... Skulle ni råkat missa det så bjuckar vi på det också.

More Skateboarding Videos

Wilkommen to Dragons Lair...

Innan internätets tid och innan inomhushallarnas tid (tro mig en sådan har funnits) så stod brädåkandets nyheter att finna i pappersform. Det var en tid där man i textform kunde läsa vilka som gjort vilka nya trick i bästa fall kunde man få se tricken i en halvkalkig videograbbad sekvens. I sämsta fall fick man använda fantasin till att lista ut hur tricket skulle se ut, alternativt vänta till man kunde komma över en sjaskigt kopierad VHS-kasett av den senaste filmen där möjligen tricket man ville se fanns med.

I denna tid släppte vi loss demonen Locals Only som fick härja fritt på Västerås skatescen i ganska många år. Det hela började som ett litet simpelt fanzine och slutade till sist 1995-96 med ett videomagazine. Få är dom lyckliga som har denna "skatt" komplett i sin ägo, fylld med bilder, intervjuer med lokala åkare fyllde den en funktion med att ännu tajtare knyta samman Västerås (Hallsta & Sura-scenen).

Nu i samband med att allt ser ljusare ut än någonsin på den Västeråsiska skateboardscenen kanske det finns anledning att damma av den gamla Locals Only demonen igen. Låta informationsflödet om den lokala och olokala scenen som aldrig för och nedkanaliserat på ett ställe.

Givetvis för våra äldre tittare kommer det bjucka en hel del nostalgia. Förmodligen kommer många av er trilla över saker ni inte normalt sett skulle U-tuba fram.

Feedbacka gärna, det håller scenen svinlevande.

I väntan på att vår egen miniramp i hallen ska bli klar så serverar jag er här Wade Speyer som ur Think-filmen Dedication från 1998, som mot slutet av delen visar exakt hur man vrider och vänder skiten ur en spineramp.