Bäckby styr den i sommar

Alla med ett visst mått av självaktning bör boka in den 21 juli i sin kalender. Då bjuds det till festival vid Bäckbys skatepark, det kommer bjudas på livemusik och workshops (bl a grafittiworkshop), så missa nu för allt i världen inte detta. Kom dit häng, skejta järnet och insup lite stämning, jag har hört att solen är bokad också, så det finns inga ursäkter att inte dyka upp.

Time out på obestämd tid...

Jag är skyldig skateboard så mycket, genom brädan har jag fått den syn jag idag har på det mesta, genom brädan har jag fått se så många platser och mött så många fantastiska människor... Fått uppleva smärta bortom allt förstånd. Jag har älskat varje minut av det hela, när jag började trappa upp mitt eget åkande och därmed skrivandet av Locals Only igen gjorde jag det i tron att det måttliga smärtan jag hade i min höft skulle ge med sig och bli bättre bara jag slutade träna löpning. Jag trodde det länge och väl, men dessvärre blev det inte bättre, snarare tvärtom, jag kunde inte förutse när smärtan skulle komma när jag åkte och värken på nätterna var inte att leka med... Och en röntgenplåt gav svaren, artros på bägge höftlederna, dock mest på vänster, ändå trodde jag att jag skulle mentalt kunna åka och leva med smärtan. Men på sistone har tvivlet och smärtan inte gjort att jag kunnat åka fullt ut, nu har jag varit av brädan några veckor och det känns inte lika illa längre... Vill inte deklarera varken slutet för mitt åkande eller för Locals Only, men jag kan inte motivera mitt huvud att djupdyka efter skejtfootie när jag själv inte kan utöva det ens på min egen sämsta nivå... Tills dess att ortopederna ger mig andra alternativ får jag låta det bero... Och därmed kommer även Locals Only bero... Oavsett vad så kommer jag alltid med stort intresse följa skateboardscenen och framförallt på det lokala planet... Men just nu paus... Så om ni undrar över radiotystnaden så beror det på att skribenten har en kropp som inte fungerar och jag måste ibland göra det jag på 10 år inte gjort, nämligen lyssna på den... SK8RZ UNITE!!!

Åhhhyola...

Jag har hissat Mike Carroll, Ronnie Creager med flera till skyarna här på Locals Only. Men den här delen och den här skejtaren kräver förmodligen mer cred än han fått, äkta street cred. Ricky Oyola, vars del från Eastern Exposure 3 är en modern klassiker. Sällan har den där råa, geniuna streetkänslan som Ricky Oyola verkar värna så mycket om lyser igenom. Vi ville alla lära oss att göra switch ollie shifties på flat och gjorde det bara ett halvår för sent. Vi letade febrilt efter böjda rör att göra pole jams på, kan väl säga att den jakten i Västerås gick sisådära. Vad jag vill ha fram är att när jag än idag kollar på den här delen får jag den där känslan av att bara dra fram downtown Västerås och bara skejta ALLT... Ricky Oyola är en sann inspiriation och en legend i mina ögon, ingen annan personfierar jag så hårt med Philly som just Oyola... Kick back and enjoy... Damage INC...

OGubbe peppar för gubbskejt!

Ah, onsdag och den episka gubbskejtsaftonen. Vi laddar med en bra del... Vi bjuckar på Dylan Rieders del från Transworld-rullen A time to shine. Dylan Rieder må inte vara en gubbe men han åker fanimej skateboard som en hel karl. Den här delen är enligt undertecknad helt bananas...

Feel the vibes...

Vet att det varit skralt på uppdateringsfronten men jag vet inte vad jag ska dra för ursäkt, livet kom emellan liksom och sedan har jag försökt hinna med att skejta själv också.

Nåväl igår snubblade jag över det här klippet från Low Card Magazines lilla ramp med Mason Merlingo, Andrew Langi, Steven Reeves, Jack Given och sist med inte minst Kevin Kowalski... Det hela påminner mig så mycket om en skön session du har med polarna i en skum liten ramp och med ett sexpack på hyllan... Jag bara älskar vibben i det här klippet...

Fredagssmarret med främst Mike Carroll

Ibland länkar folk ut fina saker på facebook, som den här filmsnutten. Kollade på den på bussen på väg till jobbet, glömde helt bort att det var fredagen den 13:e. Ett demoklipp med Fourstar, innehållande Sean Malto m. fl. Men framförallt innehållandes Mike Carroll, att se ett filmklipp i modern tid där Carroll skejtar är man inte bortskämd med och att sedan gör det med klassisk gammal stil och finess gör det lixxom inte sämre.

Till er som inte ser det fina i det som Carroll gör säger jag bara... too bad for U... Och ha en osedvanligt sämst fredagen den 13:e...

Se nu till att rulla massor i helgen...

There is only one Way to do it...

Andra saker som ni inte blitt bortskämda med här på Locals Only är vertskejting, även det utan någon orsak. Jag är grymt impad av folk som tämjer dessa monster till ramper och en av dom som absolut fick mig att för evigt ändra min syn på vertskejt är nog Danny Way. Tillsammans med Colin McKay i Questionable och Virtual Reality fick nog inte bara jag utan hela världen en helt annan bild av hur man kunde skejta vert. Förmodligen för att vi uppenbara streetråttor kunde relatera till dom mer streetiga tricken som gjordes.

Nu när dokumentären "Waiting for lightning" den om Danny Way har premiär när som helst i staterna så passar det att dra ett tjockt Danny Way klipp. Jag väljer ingen av dom uppebara utan från XYZ-filmen Stars & Bars från 1995. Det här för mig är det råa det brutala, det imponerande med Danny Way... Innan han blev kände för den stora massan genom att köra över kinesiska muren och kasta sig ut ur helikoptrar och bygga gigantiska cirkusramper. Visst det är imponerande det också, men det här torde räcka för legendstatus bara det...